Snart började det spridas inlägg som påstod att hon var en Nato- och CIA-agent. Det påstods att hon ville stoppa yttrandefriheten och skapa krig.
– Trollen har gjort sitt bästa att göra mitt liv absurt svårt, berättar hon i SVT:s Agenda.
Hatkampanj på bred front
Angreppen blandades med privata bilder och detaljer från hennes bakgrund, bland annat lades en 14 år gammal dom för narkotikainnehav ut online. Det har skapats mängder av memes om henne, satiriska bilder som sprids viralt, berättar hon i artikeln
"Mitt år som en prorysk trollmagnet".
Den systematiska kampanjen drevs via nystartade facebookgrupper, anonyma twitterkonton och mejlinglistor. Även hennes kollegor och arbetsgivare drabbades, bland annat genom anmälningar till olika instanser. Några startade ett upprop mot "Trollfabriken Yle" på facebook och höll en demonstration utanför redaktionen för att få bolaget att "sluta med sin propaganda".
Uppmanade henne att sluta skriva
När hon kontaktade en man bakom av en av facebookgrupperna erbjöd han sig att tona ned hatkampanjen om hon bad om ursäkt för sina artiklar och slutade att skriva om ämnet.
Lögnerna började spridas av personer knutna till proryska alternativmedier. Men med tiden anslöt sig många vanliga personer. Till och med en finsk riksdagsledamot har delat artiklar om Jessikka Aro och kallat henne "en skam för journalistkåren".
–Trollens mål är att få riktiga människor att stödja deras trollagenda. Många är sorligt nog vanligt folk som läst hemska saker på internet och tänker. OMG detta är en NATO-agent som säljer knark. Nu måste jag skriva "häng dig själv crackhora".
Det sjukaste som Jessikka Aro utsattes för var ett sms från en person som utgav sig för att vara hennes pappa, död sedan 20 år tillbaka. Jag är inte död utan jag håller koll på dig, var budskapet i sms:et.
Gemensamt medieupprop
Den extrema hatkampanjen mot Jessikka Aro var en av de händelser som fick 22 finländska chefredaktörer att
gå ut i ett gemensamt upprop mot oseriösa, främlingsfientliga och otillförlitliga medier, det de kallar för lögnmedier.
–Det är ett väldig viktigt upprop men samtidigt beklämmande att vi måste säga självklara saker som att stöder våra journalister, grundar på fakta och följer pressetiska regler, säger Marit af Björkesten, chefredaktör på Svenska Yle.
Tar till sig deras världsbild
Men medieforskaren Anu Koivonen tror inte att uppropet kommer att ha någon effekt utanför redaktionernas väggar.
– Journalisterna har uppskattat det mycket, de känner att branschen står bakom dem. Men jag tror inte uppropet i sig kommer att inverka på den breda publiken och dess förhållande till media, säger hon.
I sina studier av alternativa mediers framväxt i Finland och Sverige har hon istället sett att det är deras världsbild som sakta börjar ta sig in i de etablerade mediernas sätt att arbeta. Hon har bland annat sett att det blivit betydligt vanligare att medierna skriver ut nationaliteten på misstänkta brottslingar.
– Det här är en jättestor principfråga med tanke på de pressetiska reglerna. Då uppger man ju att trycket utifrån blivit så stor att den journalistiska bedömningen av vilka fakta som är relevanta har lämnats utanför redaktionen, säger hon.
